Den sker många premiärer just nu.
För några dagar sedan köpte vi en hög barnstol till Noam. En sådan som når upp til höjd med matbordet. På så sätt kan hon sitta med när vi äter. Eller sitta och leka med saker framför sig, eftersom den har en bricka. Eller bara sitta i när vi lagar mat, bakar eller dylikt, eftersom hon får bättre uppsikt från den än från golvet.
I dag tog vi dessutom ut liggdelen ur vagnen. Eftersom Noam vänder och vrider sig så mycket nu, så känder inte liggdelen säker längre, Istället använder vi nu bara sittdelen, i liggande ställning, eftersom man till denna har bälten, som man kan spänna fast den lilla slingrande damen i.
Och så den största premiären av alla. Det där som man inte fattade hur stort det var innan man själv fick barn. Det där som gör att hon helt plötsligt känns så mycket större. Jag talar självklart om smakpertionerna.
Noam har alltså idag, för första gången, smakat på mat. Potatispuré stod på menyn. Hon gapade glatt varje gång jag gav henne skeden, men jag betvivlar att speciellt mycket hamnade i magen på henne. Hon visste liksom inte vad hon skulle göra med det där konstiga som hamnade i munnen, så det mesta rann sakta ut i mungiporna.
Vi filmade dock självklart denna stora premiär, så jag kommer att lägga upp filmsnutten här så småningom.