Sött är mums

Efter att Noam vid varje smakportionsförsök, under en lång tid, gapat glatt, men sedan knappt svalt något, utan bara spottat och lekt med maten, så gjorde hennes frustrerade mor det förbjudna. Hon köpte en söt och god banan - och persikopuré på burk, för att desta om det kanske lättare skulle slinka ner.

Mycket riktigt. Det var en succé. Noam åt så glatt att hennes mor till och med glömde bort att hon inte bör äta så mycket första gången. (Det verkar dock som om hennes mage och dylikt klarade skrovmålet utan problem).

Sedan dess har vi glatt blandat den söta purén med gröt och då äter damen även gröt med ett stort leende,

Mycket kladd blir det, men det känns som överkurs att börja träna bordskick redan. Dessutom är hon hur söt som helst med gröt och puré på händer, armar och i hela ansiktet.

Får se om det lilla trollet nu någonsin kommer att börja äta vanlig mat. (Enligt dem som säger sig veta är det ju bättre om bebisar först lär sig äta icke söta saker, innan de ger sig på de mumsiga fruktpuréerna). Men det går säkert bra. Jag får väl blanda i lite vitlök och annat gott så slinker säkert även det ned så småningsom.