Thursday, 22 October 2009

Att bli lämnad på förskolan

Efter dina tre inskolningsdagar på förskolan, då jag var med dig, hade du två-tre dagar då du var lite ledsen när vi lämnade dig på förskolan. Det gick dock över jättesnabbt enligt pedagogerna. Sedan dess har du bara ryckt på axlarna när vi lämnat dig på förskolan. Inte varit ledsen alls. Puss. Kram. Hej då. Det har varit skönt.

Men denna veckan, efter att du varit ledig torsdag, fredag, måndag, har du under tre dagar varit jätteledsen när vi lämnat dig. Du har inte velat att vi ska gå och när vi gjort det så har du gråtit ledsen och arg. Det gör såklart ont i hjärtat. Pedagogerna har dock sagt att det snabbt går över.

Idag stannade jag ändå kvar en bit ifrån förskolan för att titta på dig på avstånd för att se om det verkligen gick över snabbt och hur du verkade. Pedagogen Maja och du gick in i skjulet där ni brukar få välja leksaker. Jag hörde att du grät i en minut, sen kom ni ut ur skjulet med en hink och spade, du fortfarande i Majas famn, men jag hörde att du lät glad på rösten när du sade något.

Tryggt kändes det för mig. Och jag kunde lugnt gå till jobbet. Hoppas dock att du snart kommer att vara ditt vanliga, glada jag, och uppskatta att bli lämnad på förskolan.

Tuesday, 20 October 2009

Tillsammans med Saga i Aspuddsparken

Uppdatering - ett år senare

Slutade skriva för över ett år sedan. Insåg i dag att det var dumt. Som förälder glömmer man så lätt när, var och hur saker händer, eftersom barn utvecklas i en sådan snabb takt att man knappt hinner med. Bestämde därför att börja skriva igen. För Noam. Till Noam. Så att du, Noam, kan läsa detta när du blir äldre och börjar undra hur du var, hur saker var, när du var liten.

Du är nu ett år och snart åtta månader. Du började förskolan för två månader sedan, och du älskar det. Du verkar tycka allra mest om Saga, en kompis som är ungefär lika gammal som du.

Vi misstänker att du börjar komma in i den s k två års trotsen. Du, som alltid varit ett otroligt glatt och förnöjt barn, har helt plötsligt börjat vara väldigt arg, väldigt ofta. Det är ofta svårt att förstå vad du vill. Du vill ut när du är inne, du vill in när du är ute. Du skriker efter mat, men vill inte äta när det serveras. Du säger nej till det mesta när du är på det humöret. Och om vi förstår vad du vill, men ändå inte kan låta dig få din vilja igenom, så blir du jättearg. Du är självklart världens underbaraste barn ändå, men ibland är det lite svettigt för dina föräldrar just nu.

Du älskar att dansa och sjunger glatt med till Beyonces "Halo" och "All the single ladies". På förskolan säger de också att du tycker mycket om att dansa och sjunga. "Rockspindeln" är en favorit. Om du är på dåligt humör brukar jag sätta på musik och då blir du oftast glad.

Just nu har du precis somnat, efter att i nästan en timme, när jag skulle försöka få dig att somna, legat och sjungit någon ny variant av "Rockspindeln", försökt killa mig genom att blåsa mig på magen, och rabblat "mamma, daddy, Saga" om och om igen.

Puss och kram från mamma