Att bli lämnad på förskolan

Efter dina tre inskolningsdagar på förskolan, då jag var med dig, hade du två-tre dagar då du var lite ledsen när vi lämnade dig på förskolan. Det gick dock över jättesnabbt enligt pedagogerna. Sedan dess har du bara ryckt på axlarna när vi lämnat dig på förskolan. Inte varit ledsen alls. Puss. Kram. Hej då. Det har varit skönt.

Men denna veckan, efter att du varit ledig torsdag, fredag, måndag, har du under tre dagar varit jätteledsen när vi lämnat dig. Du har inte velat att vi ska gå och när vi gjort det så har du gråtit ledsen och arg. Det gör såklart ont i hjärtat. Pedagogerna har dock sagt att det snabbt går över.

Idag stannade jag ändå kvar en bit ifrån förskolan för att titta på dig på avstånd för att se om det verkligen gick över snabbt och hur du verkade. Pedagogen Maja och du gick in i skjulet där ni brukar få välja leksaker. Jag hörde att du grät i en minut, sen kom ni ut ur skjulet med en hink och spade, du fortfarande i Majas famn, men jag hörde att du lät glad på rösten när du sade något.

Tryggt kändes det för mig. Och jag kunde lugnt gå till jobbet. Hoppas dock att du snart kommer att vara ditt vanliga, glada jag, och uppskatta att bli lämnad på förskolan.

Tillsammans med Saga i Aspuddsparken

Uppdatering - ett år senare

Slutade skriva för över ett år sedan. Insåg i dag att det var dumt. Som förälder glömmer man så lätt när, var och hur saker händer, eftersom barn utvecklas i en sådan snabb takt att man knappt hinner med. Bestämde därför att börja skriva igen. För Noam. Till Noam. Så att du, Noam, kan läsa detta när du blir äldre och börjar undra hur du var, hur saker var, när du var liten.

Du är nu ett år och snart åtta månader. Du började förskolan för två månader sedan, och du älskar det. Du verkar tycka allra mest om Saga, en kompis som är ungefär lika gammal som du.

Vi misstänker att du börjar komma in i den s k två års trotsen. Du, som alltid varit ett otroligt glatt och förnöjt barn, har helt plötsligt börjat vara väldigt arg, väldigt ofta. Det är ofta svårt att förstå vad du vill. Du vill ut när du är inne, du vill in när du är ute. Du skriker efter mat, men vill inte äta när det serveras. Du säger nej till det mesta när du är på det humöret. Och om vi förstår vad du vill, men ändå inte kan låta dig få din vilja igenom, så blir du jättearg. Du är självklart världens underbaraste barn ändå, men ibland är det lite svettigt för dina föräldrar just nu.

Du älskar att dansa och sjunger glatt med till Beyonces "Halo" och "All the single ladies". På förskolan säger de också att du tycker mycket om att dansa och sjunga. "Rockspindeln" är en favorit. Om du är på dåligt humör brukar jag sätta på musik och då blir du oftast glad.

Just nu har du precis somnat, efter att i nästan en timme, när jag skulle försöka få dig att somna, legat och sjungit någon ny variant av "Rockspindeln", försökt killa mig genom att blåsa mig på magen, och rabblat "mamma, daddy, Saga" om och om igen.

Puss och kram från mamma

Skoj i gåstolen

I går fick Noam en gåstol. Tanken är dock inte att den ska användas som "lära-gå-stol" utan mest som stimulans med hjälp av aktivitetstavlan. Noam är ju en liten individ som helst vill ha konstant underhållning och stimulans. Och eftersom mamma och pappa då och då behöver göra annat än just undethålla, så verkade en gåstol vara en bra idé. Och det stämde. Noam älskar att sitta och slita i, slå på, prata med, tugga på aktivitetsbrädan. Se bilden.

Babyrytmik

Var på babyrytmik i går. Det var första gången av många kommande tillfällen under hösten. Noam kommer att gå kl. 11 varje måndag. Verkar vara en hit. Hon såg ut att trivas som fisken i vattnet.

Simborgarmärket nästa

Noam hade sin första "lektion" babysim i går. Hela familjen begav sig till Aspuddsbadet för att tillsammans med andra bebisar och deras föräldrar plaska.

Noam verkade tycka mycket om det. I början verkade hon väldigt fascinerad av intrycken, lukterna, människorna, ljusen, temperaturen, den stora bassängen. Väl nere i vattnet verkade hon hur van som helst och plaskade och pratade medan ledaren försökte få en syl i vädret.

Vi tränade två grepp. Det ena innebar att föräldrar höll bebisar under bröst och haka och lät dem glida fram genom vattnet. Det andra innebar ligga och flyta på rygg med mammas eller pappas händer under huvud och rumpa. Slutligen fick Noam också ligga på en madrass, som flöt i vattnet, med en spegel ovanför sig. Noam som älskar att titta på sig själv i spegel blev alldeles till sig och sprattlade med armar och ben och pratade glatt med sin spegelbild.

Efter simpasset kom läraren fram och sade att Noam är väldigt tuff och väldigt stark för sin ålder. Mamma och pappa växte några centimeter av stolthet.

Noam sov gott efter simpasset.

Sött är mums

Efter att Noam vid varje smakportionsförsök, under en lång tid, gapat glatt, men sedan knappt svalt något, utan bara spottat och lekt med maten, så gjorde hennes frustrerade mor det förbjudna. Hon köpte en söt och god banan - och persikopuré på burk, för att desta om det kanske lättare skulle slinka ner.

Mycket riktigt. Det var en succé. Noam åt så glatt att hennes mor till och med glömde bort att hon inte bör äta så mycket första gången. (Det verkar dock som om hennes mage och dylikt klarade skrovmålet utan problem).

Sedan dess har vi glatt blandat den söta purén med gröt och då äter damen även gröt med ett stort leende,

Mycket kladd blir det, men det känns som överkurs att börja träna bordskick redan. Dessutom är hon hur söt som helst med gröt och puré på händer, armar och i hela ansiktet.

Får se om det lilla trollet nu någonsin kommer att börja äta vanlig mat. (Enligt dem som säger sig veta är det ju bättre om bebisar först lär sig äta icke söta saker, innan de ger sig på de mumsiga fruktpuréerna). Men det går säkert bra. Jag får väl blanda i lite vitlök och annat gott så slinker säkert även det ned så småningsom.

Premiärtur i gungorna

I går hade Noam besök av Tova som är 4 år.
Tova och Noam var i lekparken tillsammans.
Varje gång Tova hade åkt nedför rutchkanan så sprang hon och klappade Noam på kinden.
Sedan kom Tova på att Noam faktiskt kan gunga i de mindre gungorna om man höll i henne.
Så så fick det bli.
Noam i gungan. Jag som höll i Noam. Och Tova som puttade på gungan och gav Noam en puss vid varje putt.
Noam verkade tycka att det var riktigt kul och mysigt.

Rapport från BVC-besök

Noam var på BVC i förrgår för vaccintionsomgång två. Det gick bra. Hon var väldigt pigg och glad under kvällen, fick feber dagen efter, men hanterade det väldigt bra, var bara lite mer dämpad än vanligt. I dag är hon dock sitt vanliga energiska jag igen.

Noam väger nu 6,8 kg och är 64 cm lång.

Modevisning

Och så här ser alltså de tidigare nämnda, fortfarande alldeles för stora, Converse All Star-skorna ut.

Grönt är skönt

Den bruna och gröna klänningen som Noam fått av sin Moster visar sig perfekt i dessa ärtpuré-tider. Ärt-spott-fläckarna" smälter väl in i klänningens färger. Noam spottar med andra ord fortfarande hellre ut maten än sväljer den.

Sakta men säkert

Sakta men säkert, med betoning på sakta, går försöken med smakportioner. Noam tycker fortfarande om sin havregröt, men förstår fortfarande inte riktigt att man ska svälja. Det mesta sipprar med andra ord ut på sidan, och hon blir riktigt ilsk ibland, p g a att hon inte lyckas få i sig så mycket som hon vill, verkar det som.

Vi har i alla fall nu investerat i en sådan där haklapp av plast, där maten samlas upp längs ned. Väl behövligt!

Favoriten är dock fortfarande kamomillté. Hon fullkomligt älskar det!

Sent tycke för babygym

Noam har äntligen börjat tycka om sitt babygym. Kan ligga och jollra och slita i sakerna rätt länge.

Hipp hurra sa Noam

Hm, tror att jag på videon av Noam's första smakportion säger att det var en succé. Jag tar tillbaka det.

De senaste två dagarna har Noam blivit förbannad bara av synen av morotspuré. Så idag gav vi oss på att prova gröt istället.

Det lilla trollet fullkomlit älskade det. Så nu står Hipp Ekologisk Havregröt på menyn några dagar framåt.

Vi ger oss på det mer avancerade om några dagar igen.

På väg att nå "relationsvärlden"

I boken, som jag nämnde i föregående inlägg, finns också andra saker som stämmer med hur Noam är just nu. Det står skrivet:

"Hon sover väldigt oroligt. Ibland skriker hon med slutna ögon, som om hon hade en mardröm."

Detta är precis hur kvällarna sett ut för Noam den senaste veckan. Hon vaknar flera gånger efter att hon somnat och gråter. Ibland tar det rätt lång tid innan jag lyckas trösta henne. Och ofta verkar det också som om hon gråter i sömnen.

Enligt ovan nämnda bok är detta ett av de "orosmoln" som inträffar inför nästa utvecklingssteg, som hon kommer att nå inom några veckor.

Den utvecklingsfasen kallas tydligen "relationsvärlden" och innebär att Noam lär sigatt det finns mänga typer av relationer mellan de saker som utgör hennes värld. Bl a börjar hon nu förstå avstånd mellan saker och ting. Och hon förstår också att om hon inte kan se mamma eller pappa så skulle det kunna innebära att mamma och pappa är väldigt långt borta. Allt detta kan enligt boken vara väldigt skrämmande, vilket man ju kan förstå.

Inte lätt att vara en liten bebis i en stor värld.

Viljan växer

Noam växer och växer, och förändras i takt med att hon utvecklas.

Från att ha varit en liten bebis, vars far i början oroade sig och trodde det var något fel på för att hon inte "kunde" gråta eller skrika, så har hon utvecklats till en dam med stark vilja.

Bland annat så tycker hon numera att det är rätt trist att ligga i vagnen. När hon fått nog börjar hon helt enkelt gråta eller prata med en väldigt arg ton. Om man då stannar vagnen och plockar fram bärselen istället, så skiner hon direkt upp i ett stort leende, eftersom hon snabbt lärt sig att synen av selen innebär att hon ska få komma upp ur vagnen.

Och om man sitter och leker med henne och för ett ögonblick tittar bort, eller än värre lämnar rummet en stund, så kan hon bli riktigt förbannad.

Och slutligen, att vara hemma en hel dag och bara ta det lugnt, det står inte högt på Noams lista över roliga saker. Tjejen vill att det ska hända något, helst hela tiden.

Det är lustigt, när jag läser i en bok jag har, om barnets utvecklingsfaser, så stämmer det mesta exakt. Boken ger bl a exempel på beteenden kring den ålder Noam är i nu, och följande utdrag ur boken skulle lika gärna kunna vara skrivna om Noam:

"Hon är kinkig när hon vill ha uppmärksamhet. Man måste leka med henne och sysselsätta henne. Bara man gör det är allt bra."

"Om man går ut ur rummet så får hon en skrikattack."

"Hon har börjat hävda sig mer och mer. Hon ställer krav och beordrar ilsket att man ska komma eller stanna kvar hos henne."

Riktigt kul att en stark vilja börjar visa sig.

Kämpar vidare

På bilden ovan smaskas det på ett plommon. Noam verkade älska smaken och det blev rätt så kladdigt. Dock sägs det ju att bebisar inte bör äta söta fruktpuréer innan de lärt sig äta mindre söta saker, så som grönsakpuréer. Så vi kämpar vidare med dessa. Har nu gått vidare från potatispuré till morotspuré. Dock är morospuré inte så populärt, så idag blandade vi den med den numera bekanta smaken av potatispuré och då gick det ner en hel del.

Dock vet mor och far, av blöjinnehållet att döma, att det trots grimaser gick ner en del morötter även i går. Och ja, kära gudmor Caroline, din kommentar till filmen stämmer mycket väl. Lukten har redan förändrats. Och inte till det bättre. Men vad står inte mor och far ut med av kärlek.

Ännu en premiär

Ännu en premiär! Noam sov hela natten i sin egen säng.

Somnade vid halv åtta i sin egen säng och väckte sin mamma klockan sju i morse av att hon fortfarande låg i sin egen säng och jollrade och pillade sig mellan tårna.

(I vanliga fall somnar den lilla damen i sin egen säng, men hamnar i sina föräldrars säng i samband med nattamningen, och sover sen vidare där. Men i natt vaknade alltså inte den lilla sjusovaren för ett nattmål).

Brås på sin far

Noam brås garanterat på sin far. Hon pratar och pratar och pratar. Ibland när hon håller på att vakna, så börjar hon prata redan innan hon öppnat ögonen. Och det motsatta gäller när hon är på väg att somna. Ungen pratar sig själv till sömns. Ögonen blir tyngre och tyngre och är tillslut helt slutna, så det ser ut som om hon sover, men munnen går säkert en minut längre än ögonlocken orkar. Helt otroligt!

På bilden ovan sitter hon i sin nya fina stol. En av "premiärerna" nämnd i tidigare inlägg.

Bad i Mälaren med Moster Malin

I dag var Noam vid Mälaren tillsammans med Moster Malin. Ja, mor och far var också med såklart, men det var Moster Malin som stod för Noams underhållning. Underhållning bestod bland annat i att låta Noam doppa fötterna i Mälaren. Enligt Moster Malin var Noam väldigt fascinerad av vågorna.